Jeans

Jeans är en väldig populär byxtyp som vi gärna tar på oss. Jeans är med råge den populäraste byxtypen vi använder och det är med råge det populäraste plagget vi sätter på våra underkroppar. Byxor är förstås det vanligaste plagget för våra ben. Klänningar och kjolar – som är de enda egentliga andra plagg som täcker våra ben – faller bort ganska snabbt i den tävlingen då de redan från start har handikappet att bara vara till för tjejer. Byxor är alltså vanligast och jeans är den vanligaste byxan. Byxan finns i otaliga varianter och modeller. Det finns loose fit, slim fit, regular fit, bootcut jeans, boyfriend och väldigt många fler. Dessutom en mängd olika kombinationer av dessa modeller och varianter.

Jeansens historia

Denimtyg som används i jeansJeans är som sagt ett väldigt populärt plagg som vi bär idag. Så har det dock inte alltid varit. Även om byxorna har följ med i historien väldigt länge så fanns det en tid då de var ovanliga, och en tid då de inte fanns alls. Det var under 1800-talet byxorna ”uppfanns” och fick en bred publik, tyget hade börjat användas något halvt decennie tidigare. Tyget som används i jeans heter denim, det namnet är nog inte helt obekant för de flesta. Ordet kommer ifrån ett franskt område, där det franska släkte som först började tillverka denimtyget huserade. Det franska området heter Nîmes. Tyget kallades för Serge de Nîmes (siden från Nîmes), vilket förkortades ner till denim – som namnet på tyget idag är. Det karakteristiska denim- eller jeanstyget, i vardagligt tal, är att det är väldigt slitstarkt och lätthanterat. Från första början var tyget vävt av sidentrådar, Serge = Siden, idag är det lite si och så med den saken, de flesta denimtyger är idag tillverkade av bomull. Det speciella med denimtyget var inte att det var gjort av siden utan att det vävdes på ett lite speciellt sätt. Det man gjorde med tyget när det vävdes var att man hade olika färger på väften och varpen när det vävdes ihop, vanligvis var varpen(de längsgående trådarna i väven) färgad blå och väften av färgad vit, eller inte färgad alls. Den här vävmetoden gav tyget det speciella utseende som jeans har, lite oregelbundet men det ser ändå ut att vara av samma färg.

Själva tyget började användas och tillverkas i stor skala under 1700-talet, det spred sig vidare från frankrike, vidare ut i Europa och över Atlanten bort till Amerika. USA som vi alla känner som jeansens moder. Man började att tillverka byxor av denimtyget i stor skala i början på 1800-talet, det allra mest kända jeansen är de Levis-jeans som blev typiska för guldruschen i Kalifornien, dessa Levis-jeans har blivit en symbol och hela guldruschen har blivit en symbol för jeans. Guldruschen sägs vara en stor anledning till att jeans slog igenom på riktigt. Under guldruschen var man i stort behov av slitstarka och varma byxor. Denimtyget var perfekt för att använda till byxor som hade dessa krav på sig, slitstarkt, mjukt och varma. Jeans i denimtyg massproducerades och skeppades ut till guldgrävarna. De nitar som vi ser på jeans än idag har en stark koppling till denna tid, nitar är ju knappast nödvändigt att ha på ett par byxor idag för att de ska hålla ihop. Inte nödvändigt för majoriteten av befolkningen i alla fall. Nitarna har blivit en symbolisk sak för jeans och kommer alltid att sitta kvar som ett minne om varifrån byxorna först härrör från.

Jeansmodeller

  • Loose fit – Jeans som sitter löst, de ger ett lite pösigt intryck och lämnar ganska mycket luft mellan byxor och ben.
  • Slim fit – Om loose fit jeansen sitter löst och är pösiga så är dessa jeans den raka motsatsen, de sitter tight på ben och rumpa och visar alla former.
  • Boyfriend – Jeans i boyfriend modet, de följer samma spår som de andra plaggen i detta mode, de spelar på att jeansen skulle kunna vara lånade av pojkvännen. De är Killjeans som har blivit anpassade efter kvinnokroppen, men har ändå drag kvar av att vara en killes.
  • Bootcut – Jeans som är vida nertill. Jeansens första tanke var att man skulle kunna få plats med stövlar eller skor med högre skaft på under jeansen. Det här kom man på inom militären för väldigt längesen när stövlar användes och de inte passade under soldaterna uniformsbyxor. Skärningen på byxor har stannat kvar och är idag en väldigt vanlig jeansmodell – de går att använda även utan stövlar eller skor med högt skaft.

 

Jackor och shopping

Att hitta snygga och billiga jackor visade vara lite svårare än vad jag först trodde när jag skulle ut på staden och hitta en ny vinterjacka åt mig och sambon. Vi hann gå igenom flera olika sport- och kläbutikers hela lager utan att hitta något som vi verkligen tyckte om. Det ska väl tilläggas att vi egentligen inte var ute efter att köpa nya till hundra procent. Det var mest för att ha något att göra under en eftermiddag. Men ändå lite lustigt att vi inte lyckades hitta fler jackor som vi tyckte om än vad vi gjorde.

För att koppla av en stund från jackletandet så satte vi oss på ett fick och tog varsin bulle och en kopp kaffe, faktiskt längesedan vi gjorde det tillsammans senast så det var väldigt mysigt och uppskattat. Efter fikat fortsatte jakten på de billiga jackorna som vi hade satt igång tidigare. Samtidigt som vi letade jackor så passade jag på att spana in lite snygga klänningar att ha nu när helgerna börjar närma sig. Först kommer ju jul och sedan nyår. Jag har nästan bestämt mig för vilken klänning det kommer att bli på nyår men har inte köpt den ännu. Det får vänta ett tag – det kan ju dyka upp någon snyggare klänning fram tills dess:)

Jacka till dam från filippa k

Jacka från filippa k

Jag vill hitta en jacka nu inför vintern som tål kyla lite bättre än min förra. Den jag hade förra året tycker jag var för kort, den såg ut som en parkas men den var lite för kort enligt mig. I år vill jag antingen hitta en snygg lite längre parkas eller hitta en riktigt snygg kappa. Jag letade efter jackor på nätet när vi kom hem och jag hittade den här kappan från Filippa K. Vi får se om det blir den eller om det blir någon annan. Jag kanske passar på att köpa den samtidigt som min klänningar i så fall.

Schystare villkor för handel med billiga kläder

Det hörs ofta oroande signaler om att villkoren på arbetsplatser och i tillverkningsfabriker runtom om i utvecklingsvärlden är under all kritik. Det här är något som vi verkligen bör ta åt oss och tänka på. Varför då då? Jo, för att det är ofta vi här borta i den mer utvecklade västvärlden som står som slutkund för de elektroniska prylar, kläder och andra attiraljer som har tillverkats på en arbetsplats som inte riktigt har sina arbetare som prioritet. De har först och främst pressen på sig från sin kund, inte helt sällan ett storföretag från väst, denna press på att de ska tillverka billiga kläder, billig elektronik, eller vad de nu tillverkar gör att det blir lätt att tumma lite på de uppsatta reglerna för att hinna innan deadline, eller för att de billiga byxorna ska kosta 10,40kr att tillverka och inte 11,40kr som de kanske hade kostat om rätt säkerhetsutrustning använts eller om alla säkerhetsrutiner följts.

Billiga kläder kan komma från afrika

Kläder tillverkas på fabrik i Afrika

Att vi är väldigt förtjusta i billiga kläder, det metsa annat också som är billigt för den delen, märks tydligt då det blir rea. Som under mellandagarna mellan jul och nyår då traditionen i vårt avlånga land är att butikerna säljer ut kläder till vrakpriser. Tänk då så här; det är rea året runt! Fast kläderna är inte billigare resten av året för att de har ett rabatterat pris. De är billiga för att produktionen lagts i ett land där det är lätt att tumma på lager och regler och i länder där korrumption kan vara ett stort problem. Hade samma kläder tillverkats på hemmaplan istället, där vi har lång tradition av att hålla koll på våra arbetsplatser och se till så att allt sköts på ett okej sätt så hade vi fått betala ett långt mycket högre pris än vad vi får ge för våra kläder idag.

I Sverige har vi så pass väl utbyggda skyddssystem för varje invånare att ingen är rädd för att klaga. Att klaga på dåliga villkor här skulle inte leda till att få sparken, som det med stor sannolikhet kan göra i andra länder där produktionen sker idag. Då man måste ha pengar för att leva, pengar man får genom att arbeta, så blir det extremt viktigt för invånare i alla länder att ha ett arbete. Men framförallt i utvecklingsländer där det inte finns något som helst skydd från staten om något skulle gå snett. Inget jobb – inga pengar från staten att klara sig på.