Barn behöver vuxna som lyssnar
Tid. Engagemang. Och så någon som hjälper till att navigera när vägvalen
är för många. Det är vad Emma Henriksson menar att barn och ungdomar behöver av sina föräldrar.
Text: Marie skogward
--
Emma Henriksson
Ålder: 30 år
Familj: Man och två döttrar 9 och 12 år
Gör: Riksdagsledamot för Kristemokraterna
--
Hon är kristdemokraternas yngsta riksdagsledamot, nyss fyllda 30 och tvåbarnsmamma. Därmed har hon också samlat på sig erfarenhet som få kvinnor i hennes ålder har.
Emma Henriksson sitter i riksdagens finansutskott, men har också ett stort engagemang för ungdomsfrågor. Bland annat var hon ordförande för den arbetsgrupp inom kristdemokraterna som under det gångna året hade i uppgift att utveckla ungdomspolitiken. Ett av de förslag som uppmärksammades och lyftes fram var att låta föräldrar spara dagar från föräldraförsäkringen tills barnet kommit upp i tonåren, till skillnad från idag då de dagar som man har kvar när barnet fyllt åtta år fryser inne.
Förslaget antogs vid partiets riksting i somras.
– Vad barn vill ha av sina föräldrar är tid. Och många föräldrar känner ganska påtagligt hur de i perioder kan behövas i sina barns vardag även när barnen är tonåringar, förklarar Emma och fortsätter:
– Både Ungdomsstyrelsens rapport och en enkät som Kamratposten låtit göra bland sina läsare, visar att barn och ungdomar ser sina föräldrarna som den tryggaste punkten i tillvaron och att de vill ha närvarande föräldrar som de kan prata med om livets viktiga frågor. Därför är det viktigt att vi försöker hjälpa till att skapa det utrymmet i föräldrarnas liv.
När hon ser tillbaka på sin egen skoltid, minns hon de plågsamma dagarna i skolåldern. Känslan av utanförskap. Att inte riktigt få vara med.
– Jag var alltid den som blev vald sist, alltid den som fick stå vid sidan om när det skulle lekas på skolgården. Det var inte så att jag blev särskilt mobbad, snarare kände jag mig osynlig. Den där känslan av att inte riktigt få vara med eller att inte betyda något för någon – den upplevde jag som fruktansvärd.
Som förälder och mamma har hon även en god inblick den tuffa verklighet som dagens unga växer upp i. Något som till viss del bekymrar henne.
– Det är en enorm press på barn och ungdomar idag. Man ska vara lyckad på så många områden samtidigt.
– Dessutom finns det en otrolig mängd av valmöjligheter som man ska ta ställning till i tidig ålder. Valfriheten kan på många sätt vara positiv, men samtidigt tror jag att det är många barn som känner sig vilsna i den egna identiteten när man inte får vägledning. Och om man inte vet vad man vill tror jag det kan bli väldigt jobbigt för många.
Vad kan du som politiker göra?
– Som politiker har vi ansvar att se till att det finns resurser och personal att gripa in om någon blir mobbad eller lämnad utanför. Vuxenvärlden får inte svika de här barnen, det är det viktigaste. Jag kan förstå att lärarna har fullt upp, men man får inte blunda för de här problemen. Därför är det oerhört viktigt att skolhälsovården har tillräckliga resurser och att skolsköterskan kompletteras med någon med beteendevetenskaplig kompetens.
– Vi politiker kan också se till att stötta i föräldraskapet, så att familjer fungerar så bra som möjligt. Det stödet måste finnas under hela uppväxten, idag tar det ofta slut när barnet slutat med blöjor. När den turbulenta tonårstiden börjar är det på många håll i landet till och med svårt att få hjälp och stöd för föräldrar till barn som visar ett självdestruktivt beteende eller på annat sätt mår psykiskt dåligt.
– Regeringen har gett kristdemokraten Inger Davidson i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur alla föräldrar med barn upp till 18 år ska kunna erbjudas stöd. Utredningen ska vara klar den 1 december.
Vad vill du säga till alla barn och ungdomar som har det tufft idag?
– Våga prata om känslor. Göm inte undan det du känner, utan våga berätta om det som känns jobbigt. Och om det känns som att vuxna runt omkring dig inte lyssnar, se dem i ögonen och säg det.
----------------------------
BRIS – när det stormar
Varje vuxen som engagerar sig i barn, är en vuxen som fattat rätt beslut. Det anser Göran Harnesk, generalsekreterare för BRIS.
Text: Marie skogward
22 000. så många stödjande kontakter hade Barnens Rätt i Samhället (BRIS) med barn och ungdomar under förra året. Hundratals mejl och telefonsamtal, dagligen, vittnar om barns och ungas hälsotillstånd. Problemen är av varierad karaktär, men behoven är mycket stora.
– Det är väldigt många barn som uttrycker att de på ett eller annat sätt känner sig ensamma. De vet inte vart de ska vända sig och känner inte att de har någon att prata med, förklarar Göran Harnesk, generalsekreterare för BRIS.
Att situationen ser ut som den gör, tror han beror på flera saker. Den stressade tillvaro som många föräldrar lever i med tidspressat vardagsschema och för lite tid för barnen gör att många inte hinner vara engagerade och närvarande.
– Just det här att man inte räcker till och känner sig ensam är återkommande både i telefonsamtal och mejl som vi får. Många betonar känslan av att inte ha någon att prata med och att inte vilja störa de vuxna, säger han och fortsätter:
– Och om vi ser till skolan så är det är en hel del resurser som skurits bort. Elevhälsan har utarmats, på vissa skolor finns inte någon skolsköterska att vända sig till. Ett barn som mår dåligt kan få vänta en vecka för att få hjälp.
Även vuxna kan kontakta BRIS via BRIS Vuxentelefon – om barn. Bekymrade mammor och pappor, men också oroliga mor- och farföräldrar och lärare, ringer dit för att prata om barn. Vanligaste orsaken till att vuxna ringer BRIS är att de är oroliga för ett barns psykiska hälsa. Men det finns även andra skäl, som att vuxna har svårt att förstå barnens värld.
– Barn lever i en värld som vi vuxna inte riktigt hänger med i. Man är aktiv på Internet – man chattar och mejlar. Det är en värld som föräldrarna inte riktigt har kontroll över och som man kanske behöver få hjälp med att hantera.
Vad skulle du vilja att politikerna gjorde?
– Först och främst måste det finnas engagerade vuxna tillängliga för alla barn i förskolor, i skolan och på fritiden. Vuxna som kan se och lyssna på barnen utifrån barnets perspektiv. I princip alla barn som kontaktar BRIS har en sak gemensamt, de vill tillbringa mer tid med sina föräldrar. Föräldrar är oerhört viktiga för barnen. Men när föräldrarna inte räcker till, eller orkar av olika skäl, måste det finnas andra vuxna som kan se och stötta barnet när det behöver.