Effektiv vård kortar köer
Shori Zand driver FlyktingMedicinskt Centrum utanför Stockholm. Kortare köer och patientens enskilda behov står i centrum.
– På bara några år har vi utvecklat en kompetens som är unik för svensk sjukvård, säger hon.
Text: Anders Lindh
Shori Zand har fått kämpa för det hon tror på. Invandrare, kvinna och inte läkare – det var inte precis krattat i manegen när hon började lansera sina idéer om hur en effektiv sjukvård skulle bedrivas. Tolv år efter att hon kommit till Sverige från Iran 1988 kunde Shori Zand öppna sin första egna mottagning efter att ha brottats länge med landstings politiker och tjänstemän. Hon hade då hunnit med att läsa svenska på universitetet och utbildat sig till sjuksköterska (för andra gången, hon var redan erfaren sjuksköterska i Iran när hon kom hit) och därefter till barnmorska. Efter några år inom den svenska och norska offentliga vården insåg hon att det behövdes andra vårdformer med patienten i centrum. Resultatet blev Storkens Mödravård i en liten lägenhet, som hon utrustat själv.
– Ryktet gick snabbt att på Storken blev man sedd som patient, berättar Shori Zand.
– De som kom till oss märkte att vi lyssnade och tog hänsyn till dem som individer. Det var vi som anpassade oss efter våra patienter – inte tvärtom.
Sedan har det rullat på. Idag basar hon för en hel vårdkoncern som bland annat driver gynekologmottagningar, äldrevård och hälso- och sjukvårdsmottagningar på flera ställen i Sverige. FMC – FlyktingMedicinskt Centrum – ingår i vårdkoncernen Avesina AB, där Shori Zand är VD. Ett exempel på en hur en ny aktör kan bredda och berika den offentliga vården.
Hon efterlyser en attitydförändring gentemot vårdföretagare.
– Många landstingspolitiker och tjänstemän ser oss som komplement och tolererar i nåder att vi får ta hand om en liten del av vården, oftast den som är minst glamorös, säger Shori Sand.
– Man tolererar oss, men man accepterar oss inte. Ändå är det vi som utvecklar, förändrar och förbättrar verksamheten med vårt annorlunda och smidigare sätt att arbeta. Varför inte se vårdföretagaren som en potentiell samarbetspartner, någon som kan hitta smarta lösningar på tillgänglighet, kompetens och behandlingar?
FMC är idag en lönsam verksamhet, där merparten av vinsten återinvesteras i verksamheten. Det finns kritiska röster som menar att det är fult att tjäna pengar på sjuka människor. Shori Zand pekar på det som många inte tänker på, nämligen att någon först måste starta, bygga upp och utveckla verksamheten. Sedan kan man börja leverera sina tjänster till landstinget. Och först därefter får man betalt.
– En del politiker ropar i högan sky när vårdverksamheter går med vinst, men säger inte ett pip när en landstingsverksamhet går med förlust, säger hon upprört.
Höjd kvalitet, lägre pris
Under hösten 2008 invigde socialminister Göran Hägglund FMC:s tredje vårdcentral, när den öppnades i Södertälje. FMC har kompetensen som krävs för att möta flyktingar från många olika länder och språkområden på ett professionellt och medmänskligt sätt.
– Flyktingvården bedrevs tidigare under synnerligen enkla förhållanden. Den var ineffektiv, led av ständig personalbrist och arbetade med pappersjournaler istället för datorer. Ingen av de tre enheterna utbytte heller några erfarenheter med varandra, berättar Shori Zand.
För tre år sedan lade FMC ett anbud på verksamheten. Idag har kostnaderna nästan halverats och kvalitén skruvats
upp rejält.
– På bara några år har vi utvecklat en kompetens som är unik för svensk sjukvård. Nu kan vi ge patienterna vård efter deras behov på vårdcentraler i stockholmsförorterna Rissne och Fittja och i Södertälje, säger Shori Zand.
På FMC vet man hur människor från olika kulturer ser på sjukvård, hälsa och sin egen kropp. Det underlättar kommunikationen, höjer vårdkvalitén och stärker tryggheten för dem som söker sig dit.
Snabbfotad organisation
En organisation som byggs upp och anpassas efter människors behov har samtidigt hög beredskap för förändringar. Korta beslutsvägar, ett minimum av byråkrati och engagerade medarbetare är en förutsättning för att klara en sådan utmaning. Den så kallade Flyktingamnestin 2005 är ett exempel på hur förutsättningarna kan ändras över en natt.
– När vi tog över i Rissne hade vi ett patientunderlag på knappt 9 000 personer, berättar Shori Zand. Men så klubbade riksdagen Flyktingamnestin och plötsligt hade vi ett patientunderlag på över 30 000!
Effekten lät inte vänta på sig. Morgonen därpå trängdes människor utanför dörren, fyllde hela trapphuset och stod kö ända ut på torget. Men Shori Zand är entreprenör ut i fingerspetsarna och ryggar inte för en utmaning.
– Det var verkligen ingen lätt match, men efter en vecka hade vi faktiskt ställt om verksamheten efter de nya förutsättningarna, konstaterar hon.
Med FMC har Shori Zand och hennes medarbetare visat att även en skattefinansierad verksamhet kan byggas upp underifrån och anpassas till patientens behov istället för till organisationens.
– Vi pratar inte om hur man ska bedriva flyktingmedicinsk verksamhet – vi visar det i handling.
För Shori Zand är det självklart att du som patient ska få välja den sjukvård du har störst förtroende för.
– Jag tycker det är bra att socialdepartementet tänker utanför ramarna och försöker hitta lösningar som är anpassade till dagens behov, avslutar Shori Zand.
-----------------
”Alla har rätt att få vård snabbt”
På många håll i landet är vårdköerna fortfarande alldeles för långa, trots vårdgarantin. Nu tar regeringen krafttag för att korta köerna och göra sjukvården mer tillgänglig för alla.
Det är inte rimligt att en person som är sjuk ska behöva stå månader i kö med smärtor, oro och ovisshet. Kristdemokraterna har länge fört en enveten kamp för att få igenom åtgärder som kortar köerna.
– Trygghet är att människor ska få den vård de behöver när de behöver den, säger socialminister Göran Hägglund och fortsätter:
– Min långsiktiga vision som socialminister är vård utan vårdköer, en sjukvård med patienterna i behandlingsrummen och inte i väntrummen.
I den senaste budgeten har regeringen avsatt en miljard kronor extra per år att fördela till de landsting som kan visa att de har minskat väntetiderna betydligt. Men för att bli av med köerna räcker inte enbart den så kallade Kömiljarden. Därför har Göran Hägglund bland annat tagit initiativ till en utredning för att ge alla medborgare laglig rätt till vård inom rimlig tid.
– Utan politisk vilja och engagemang ute i landstingen kommer vi inte att nå hela vägen, menar Göran Hägglund.
Mer tid för patienten
Sedan Göran Hägglund flyttade in i socialdepartementet har han och hans medarbetare målmedvetet arbetat för att flytta sjukvåren närmare patienterna. Målet är att sjukvården alltid ska finnas där när du behöver den.
– Förutom de pengar vi redan har satsat, arbetar jag som socialminister även med en IT-strategi för vården för att effektivisera administrationen och frigöra mer tid för patienter.
– Reformen Vårdval i Sverige är ett annat exempel på förbättrad tillgänglighet. Vi har också tillsatt en utredning som bland annat ska titta på om en sammanhållen cancerstrategi kan förbättra hälso- och sjukvården för cancerpatienter.
Fler aktörer positivt
En vårdorganisation som får växa sig för stor, uppmuntrar sällan till nytänkande. Därför vill Göran Hägglund öppna upp för fler aktörer inom sjukvården.
– Vården ska finansieras gemensamt över skattsedeln, understryker han. Därmed inte sagt att enbart landstingen alltid ska utföra den, säger Göran Hägglund.
– Vården ska ges efter patienternas behov, med god kvalité och med gott bemötande. Vad det sedan står på sjuksköterskans kläder har mindre betydelse.